Dekorationsbild

Trenderna som kan förbereda oss inför framtidens arbetsliv och arbetsmiljö

Vilka trender kommer att påverka arbetsmiljön på svenska arbetsplatser i framtiden, och vilka av oss kommer att beröras av dessa? Professor emeritus Jörgen Eklund vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har sammanställt forskningskunskap om förändringar och trender när det gäller arbetsmiljö i Sverige och hur dessa är relaterade till förändringar och trender i omvärlden.

Det bakomliggande synsättet är att förändringar och trender i samhället kan påverka arbetsmiljön. Genom att identifiera samhällstrender går det att skapa ett underlag för att se en möjlig utveckling av arbetsmiljön. Även det motsatta kan inträffa, det vill säga att förändringar i arbetsmiljön kan påverka samhället, men också att forskningsresultat kan påverka arbetsmiljön.

– Det är viktigt att titta på trenderna för arbetsmiljön så att vi kan förbereda oss inför det framtida arbetslivet och den framtida arbetsmiljön. Arbetsmiljön är väldigt viktigt för företag, deras produktivitet, kvalitet och lönsamhet och arbetsmiljön är också väldigt viktigt för individernas hälsa och välbefinnande. Men det är inte helt enkelt att sammanställda kunskap om trender eftersom det finns ett begränsat antal studier om framtidens arbetsmiljö i den vetenskapliga litteraturen, säger professor emeritus Jörgen Eklund, KTH.

Globalisering

Samhällstrender avspeglas i ökad grad i forskningen, exempelvis globalisering, nya organisationsformer, konjunkturförändringar, informations- och kommunikationsteknologi. Dessa förutspås få stor påverkan på anställda och deras arbetsmiljö. Globaliseringen bedömdes kunna leda till ett hårdare konkurrensklimat internt och att företag kan flytta produktion till länder med lägre lönenivåer och lägre säkerhetskrav. Vi kan också se strukturförändringar i svensk industri som kan innebära att arbeten med dålig arbetsmiljö minskar i antal och att nya arbeten som inte innehåller arbetsmiljörisker tillkommer.

Porträtt man
Jörgen Eklund, av professor emeritus, Kungliga Tekniska Högskolan

– Men lyfter man blicken kan arbeten som ”försvunnit” endast ha flyttat ut ur landet. Denna ökade arbetsdelning kan också bidra till ökade skillnader i arbetsmiljövillkor mellan olika typer av verksamheter och mellan länder. Nya typer av risker kommer att uppstå, som är mer komplexa och inte lika synliga som tidigare. Denna situation kommer också att ställa ökade krav på regelverken för arbetsmiljön, fortsätter Jörgen Eklund.

Teknik

Den snabba tekniska utvecklingen bedöms ta över många av de arbetsuppgifter som finns idag, och nya arbetsuppgifter skapas. Siffror på upp till 40 % av arbetsuppgifterna har nämnts som en uppskattning på hur stora förändringarna kan komma att bli inom 5-10 år. Tekniken förväntas förändra karaktären på både nya och kvarvarande arbeten och då även arbetsmiljön. Forskningen om hur ny teknik kan utformas för förbättrad arbetsmiljö finns men behöver utvecklas. Även om anställda i dag inte är speciellt bekymrade över att ny teknik kan ta över deras arbete, så finns det risk för att denna utveckling kan få negativa konsekvenser för upplevelsen av arbetssituationen och därmed påverka arbetsmiljön.

– Den nya tekniken och digitaliseringen är nog de samhällstrender som kommer att påverka arbetsmiljön mest, när vi blickar framåt i tiden. Det blir helt nya grupper som kommer att påverkas framöver. Det blir personer som arbetar inom servicesektorn, tjänstemän och akademiker, när det tidigare främst varit personer inom industrin, säger Jörgen Eklund.

Arbetsorganisation och psykosocial arbetsmiljö

En stark trend är den ökande betydelsen av psykisk, social och organisatorisk arbetsmiljö, som också inkluderar stress och utmattningssymtom. Här finns kunskapsluckor beträffande uppkomstmekanismerna och hur dessa leder till sjukdom. Det behövs forskning som med stora, longitudinella studier över lång tid och bättre studiedesign (utformning) identifierar processer som orsakar psykisk ohälsa. Speciellt viktigt är det att genomföra studier om interventioner på organisatorisk nivå, eftersom de flesta studier hittills behandlat individinterventioner.

– Det kommer behövas mer forskning och åtgärder för att motverka ökad polarisering i arbetslivet. Eftertraktade grupper av anställda får bättre villkor men problemet är att andra grupper har allt svårare att få anställning, och tvingas arbeta i dåliga arbetsmiljöer på korta kontrakt utifrån företagens behov. Där har forskningen en viktig kunskapslucka att fylla, fortsätter Jörgen Eklund.

Att attrahera och behålla anställda i nyckelpositioner förväntas bli en stor utmaning för organisationerna, något som kommer att kräva internt reformarbete. Medarbetarna drivs i högre grad av intressanta arbetsuppgifter i organisationer som de kan identifiera sig med utifrån sina egna värderingar. Större kontroll över eget arbete och den egna arbetsplatsen förväntas, men samtidigt blir balansen mellan arbete och fritid svårare att uppehålla på grund av de högre kraven på flexibilitet hos medarbetare.

Ytterligare trender som identifierats var centraliseringen av makt och kontroll i organisationer, vilket delvis möjliggjorts av nya IT-system, samtidigt som ansvaret har individualiserats.

Arbetsmiljöarbete och säkerhetssystem

System för att förebygga risker är väsentliga inom arbetsmiljöarbetet. En trend inom säkerhetsområdet är att lägga större fokus på ledningssystem för säkerhet i kombination med en säkerhetskultur.

– Bäst resultatet nås när systemen integreras i organisationens beslutsfattande, när arbetsmiljöarbetet i organisationen integreras i de strategiska ledningssystemen. Det behövs engagemang från högsta ledningen, aktivt deltagande och engagerade anställda, att chefer och arbetsledare är utbildade och motiverade, samt att ledningssystemet är relevant och anpassat efter organisationens behov, säger Jörgen Eklund.

Ledningssystemen för arbetsmiljö och säkerhet står inför nya utmaningar. Nya sätt behövs, där organisationer fokuserar på en systematisk samverkansform för att identifiera och kontrollera risker i arbetet, men också för att integrera ledningen av arbetsmiljön i bredare system inom organisationen och i det dagliga ledningsarbetet. Framtida studier om arbetsmiljökonsekvenser behöver i ökad utsträckning inkludera organisationens systemeffekter, så som effektivitet, kvalitet, innovation och lärande, men även systemeffekter på samhällsnivå. Företagshälsovården ses som en viktig aktör som framöver kommer att få bredare uppgifter att hantera de nya arbetsmiljöproblemen, inte minst beträffande stress och psykosociala frågor.

Demografiska förändringar

En av de viktigaste trenderna är de demografiska förändringarna i och med att människor lever längre. Arbetskraften blir äldre i OECD-länderna, dels för att människor är friskare längre upp i åldrarna och att pensionsåldern höjs. Därför blir det allt viktigare att utveckla verksamheterna och arbetsmiljön så att arbetet underlättas för äldre och att de kan stanna kvar längre i arbetslivet.

– Det handlar om att proaktivt anpassa arbetena så att äldres kunskap och erfarenhet kan tas tillvara. Vi behöver även om förbättringar i arbetsmiljön genom ledning och organisation samt stödsystem bestående av etablerad och ny teknik. Det finns tekniska stödsystemen som innebär många nya möjligheter att stödja äldre arbetare, exempelvis med kollaborativa robotar, exoskelett och VR-glasögon. Exoskelett är en intressant lösning som fungerar på det viset att användaren tar på sig ett yttre skelett, en maskin med små elmotorer, som hjälper till att skapa kraft och rörelse i leder, säger Jörgen Eklund.

Mer forskning behövs

Uppdraget har även innefattat att identifiera kunskapsluckor och översikten visar att mer forskning inom området behövs. Det behövs t ex mer forskning om hur tekniken kan utvecklas för att stödja äldre arbetstagare och det gäller även människor med annan kulturell bakgrund eller med funktionsvariationer. Vidare behövs också mer forskning om orsakerna till att våld, hot och trakasserier har ökat.

– Generellt sett har de flesta studierna handlat om risker, arbetsmiljöproblem och ohälsa. Det behövs mer forskning om faktorer som skapar en god arbetsmiljö, utvecklande, stimulerande och hälsofrämjande arbeten samt lärande. Utfallsmått för individerna som ofta handlar om effekter på säkerhet, hälsa och välbefinnande behöver breddas så att framtida studier också inkluderar effekter på organisationens effektivitet, innovation, lärande och image. Arbetsmiljöfrågorna måste lyftas från individnivå till organisations- och samhällsnivå för att kunna driva verksamhetsutvecklingen strategiskt, avslutar Jörgen Eklund.

Om kunskapssammanställningen och ”Arbetsmiljötrender”

”Arbetsmiljötrender” framtagen av professor emeritus Jörgen Eklund vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Professor emeritus Roland Kadefors vid Göteborgs universitet, har på myndighetens uppdrag kvalitetsgranskat sammanställningen.

Delredovisningen ”Arbetsmiljötrender” är en av tre redovisningar som ligger till grund för kunskapssammanställningen ”Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningar”. Övriga redovisningar tar upp digitaliseringens effekt på arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete samt anställningsformer i framtiden.

Kunskapssammanställningen utgör en del av regeringsuppdraget ”Framtidens arbetsmiljö i Sverige” som gavs till myndigheten i juni 2018. Uppdraget har dels omfattat att sammanställa nationell och internationell forskning på området, dels att identifiera kunskapsluckor i det samlade materialet.

Läs rapport och kunskapssammanställning

”Arbetsmiljötrender” är en del av ”Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer”
www.mynak.se/publikationer/framtidens-arbetsmiljo-trender-digitalisering-och-anstallningsformer/

Rapporten ”Framtidens arbetsliv i Sverige”
www.mynak.se/publikationer/framtidens-arbetsmiljo-i-sverige