play_circle_outline

Arbetsmiljösnack #6 – Arbetsmiljötrender

I det sjätte avsnittet av Arbetsmiljösnack berättar professor emeritus Jörgen Eklund vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) om förändringar och trender när det gäller arbetsmiljö i Sverige.

Vilka trender kommer att påverka arbetsmiljön på svenska arbetsplatser i framtiden, och vilka av oss kommer att beröras av dessa? Professor emeritus Jörgen Eklund vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har sammanställt forskningskunskap om förändringar och trender när det gäller arbetsmiljö i Sverige och hur dessa är relaterade till förändringar och trender i omvärlden.

Podcasten om arbetsmiljötrender är en del av:

Textad version av podcastenclose

Inledning av Liv Nilsson:
Den värld och det samhälle vi lever i är i ständig rörelse. En utveckling som innebär både möjligheter och utmaningar inom många områden inte minst i våra arbetsmiljöer.
För att ta vara på dem möjligheter som ges och för att kunna ligga steget före och förebygga negativa konsekvenser i arbetslivet så vore det ju inte så dumt om man kunde spana lite in i framtiden.

Vilka utmaningar står arbetsmiljön inför i framtiden vad är det för samhällstrender vi ser och på vilket sätt kan de påverka vår arbetsmiljö?
Det har Jörgen Eklund, Professor emeritus vid KTH sökt svar på genom att studera den forskning som finns på området.

Jag heter Liv Nilsson och jobbar som kommunikatör på Myndigheten för arbetsmiljökunskap och ni ska nu få träffa Jörgen i ett samtal om arbetsmiljötrender. Vi fortsätter att spela in våra podcasts på distans på grund av den pågående pandemin så återigen så får vi be er att ha överseende med att ljudkvaliteten har vissa brister.
Varmt välkomna till podcasten arbetssnack, idag om arbetsmiljötrender.

Liv Nilsson:
Den här kunskapssammanställningen är ju en del av genomförandet av myndighetens regeringsuppdrag: Framtidens arbetsliv i Sverige. En spaning in i framtiden med utgångspunkt ifrån forskning. Men går det att forska om framtidensarbetsliv?

Jörgen Eklund:
Ja, man kan forska om framtidens arbetsliv men det enda som egentligen är säkert är att ingen kan med forskning säga något säkert om framtiden. Vi kan forska så att vi förbereder oss. Vi kan förbereda oss för olika möjliga framtida utvecklingar så att vi har en handlingsberedskap. Ett vanligt sätt att forska om framtiden är att man följer med statistik någon form av utveckling. Sen antar man att utveckling kommer att fortsätta likadant framöver. Man drar ut linjerna helt enkelt.

Ett annat sätt är att man lyssnar på vad experter tror om framtiden. Man kan också undersöka åt vilket håll beslutsfattare försöker driva utveckling. Det kan ge också en bra indikation vilket håll som framtiden kommer att utvecklas framöver. Men sen kommer det att hända saker som ger en utveckling åt ett håll som vi överhuvudtaget kanske inte har förutsett.

Liv Nilsson:
Precis och den del som du har sammanställt inom ramen för det här regeringsuppdraget om framtidens arbetsliv i Sverige handlar om trender och beskriver förändringar och trender när det gäller arbetsmiljö i Sverige. Hur det hänger ihop med förändringar och trender i omvärlden. Kan du berätta lite om hur du har gått till väga för att göra den här sammanställningen?

Jörgen Eklund:
Ja, arbetslivet påverkas av samhället och också förändringar och trender som sker i samhället. Om vi då följer samhällstrender så kan vi skapa oss en uppfattning om hur arbetslivet kommer att förändras. I den här kunskapssammanställningen om arbetsmiljötrender har vi då tittat speciellt på samhällstrenderna för att kunna förstå vilka drivkrafter som finns för arbetsmiljöförändringar.

Några exempel på sådana här samhällstrender är ju digitaliseringen och de nya anställningsformerna. De här trenderna har belysts mer ingående i två separata kunskapssammanställningar från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Men för att återgå till den kunskapssammanställningen som då jag har varit aktiv i så har jag gjort en genomgång av forskningslitteraturen från år 2000 till 2019.

Det fastnade över 3000 publikationer som jag granskat och i slutändan så var det 20 artiklar som var då relevanta för frågan och som hade tillräcklig kvalitet. Det är de artiklarna som jag sen har sammanfattat i rapporten som vi nu pratar om. ag vill nu då peka på att det här är då resultat från den vetenskapliga litteraturen så den ger ju bilden av vad forskningslitteraturen säger om arbetsmiljötrender och det är ju inte en heltäckande bild förstås då.

Liv Nilsson:
Just det, om du skulle sätta ordet trend och förklara ordet trend i det här sammanhanget hur skulle du beskriva det?

Jörgen Eklund:
En trend brukar definieras som en stabil och långsiktig förändring i samhället. Det kan vara ekonomi eller demografi eller värderingar, intressen eller konsumtionsmönster. I mitt fall här så är det ju då de stabila och långsiktiga förändringarna och arbetsmiljön som jag är på akt efter.

Liv Nilsson:
Precis, och då lyfter du här i kunskapssammanställningen sex olika områden där du kan se trender. Jag tänkte att vi ska beta av dem en efter en och börja då med en av de trender som du pekar ut som viktigast och det är förändringarna i demografin och då speciellt att människor lever längre. Vad skulle du säga att den här trenden innebär och vad blir viktigt att tänka på utifrån ett arbetsmiljöperspektiv med utgångspunkt från det?

Jörgen Eklund:
Vi vet ju att människor blir äldre och då blir pensionssystemet underfinansierat och som en åtgärd mot det så höjer många länder pensionsåldern och vi gör ju samma sak här i Sverige. Det här får då vissa konsekvenser till exempel så finns det en det väldigt fysiskt krävande yrken där den reella pensionsåldern redan idag är mycket lägre än 65-år för att de här personerna och även andra då ska orka arbeta längre upp i åren så krävs att arbetsmiljön måste bli bättre. Det är ju inte bara för de personerna som närmar sig pensionsåldern utan arbetsmiljön måste bli bättre under hela arbetslivet för att människor ska kunna arbeta längre upp i ålder.

Liv Nilsson:
Så det är inga specifika åtgärder som du ser just riktat mot när man blir äldre utan generellt egentligen genom hela arbetslivet som man behöver förebygga det här?

Jörgen Eklund:
Det kan finnas förstås åtgärder som kan underlätta för de äldre personerna där man kan förändra arbetsplatser och där man kan utforma arbeten på ett annat sätt så att de blir lämpliga för äldre men om vi pratar om de yrkesgrupper där man idag inte orkar arbeta längre än till kanske uppemot 55–60 års åldern. Då är det ju sådant som påverkas av arbetsmiljön under hela arbetslivet. Så därför är det viktigt att man också förbättrar arbetsmiljön och det gör man då under hela arbetslivet. Så det ska gälla samtliga personer. Det blir ju också andra åldersgrupper som får nytta av den förändringen på samma sätt.

Liv Nilsson:
Skulle du kunna säga att det är vissa specifika branscher som borde vara lite extra aktsamma på det här? En bransch som har nämnts i diskussionerna kring de här frågorna är ju bland annat byggbranschen där byggnadsarbetare går i pension väldigt tidigt. Så det är ett exempel på en sådan bransch. Om vi går vidare så är ju också arbetsorganisation och psykosocial arbetsmiljö också ett område som du har tittat närmare på. Vad kan man se för trender där?

Jörgen Eklund:
Vi kan se att frågor om psykisk ohälsa, stress, utmattning, de har blivit mer aktuella. Vi ser också att gränserna mellan arbete och fritid håller på att suddas ut. Vi kan också se att våld, hot och trakasserier har ökat och inte minst mot personer som arbetar i offentlig service. Flexibilisering, globalisering, decentralisering är andra begrepp som vi vet påverkar arbetsmiljön i allt högre grad.
Vi kan då se en försämring av arbetsmiljön i arbetsintensiv serviceproduktion alltså post, transport, hotell, restaurang, städning, callcenters och så vidare. Men vi kan också en förbättring för en person som arbetar i till exempel högteknologiska kunskapsintensiva arbeten. Så orsakerna till det här och de här förändringarna behöver ju forskas mer. Men också hur man kan komma tillrätta med problemen alltså hur man åtgärdar dem är en viktig fråga. Inte bara att veta att, man måste också veta hur.

Liv Nilsson:
Kan du säga någonting om vilken typ av problem man ser i de områden som du nämner där eller är det någonting man behöver forska vidare?

Jörgen Eklund:
Den frågan som har varit mycket diskuterad på senare tid är ju den kraftiga ökning av psykisk ohälsa som vi ser. Där är man ju inte klar med vad den här ökningen beror på. Så det är ju ett exempel på en fråga där an behöver ha mer kunskap om vad beror den här ökningen på och nästa steg vad kan man göra för att åtgärda den här ökningen. Hur kan man minska den psykiska ohälsan med olika form av åtgärder.

Liv Nilsson:
Ett annat spännande område där utvecklingen också är snabb är ju teknikområdet. Vad händer där?

Jörgen Eklund:
Det händer väldigt mycket, väldigt snabbt. Den nya tekniken utvecklas ju otroligt snabbt idag. Vi pratar om smart teknologi, vi pratar om artificiell intelligens, vi får robotar till många fler användningsområden bara inom industrin. Man pratar om olika former av algoritmer som då man använder i digitaliseringen. Så många arbetsuppgifter kommer att tas över av den nya tekniken. Det finns uppskattningar att inom kanske fem, sex, sju år kommer 40 procent av dagens arbetsuppgifter tas över av den här typen av ny teknik. Tänk till exempel bara självkörande bilar som ett enda exempel av väldigt många.

Men det kommer också många nya arbetstillfällen med den här nya tekniken. Så det vi ser nu är att tekniken kommer också ta över arbetsuppgifter som tidigare utförts av tjänstemän och akademiker. Det är ju lite nytt får jag säga. Här är det ju viktigt att den nya tekniken redan från början utformas så att den är anpassad utifrån användarna och på det sättet kan bidra till en bättre arbetsmiljö.

Liv Nilsson:
Så man ser egentligen att det kommer nya arbetsmiljöer helt enkelt. Även inom teknikområdet.

Jörgen Eklund:
Ja, det seglar upp nya typer av arbeten och med det så följer nya arbetsmiljöer. Ofta är det så att man inte har förutsett alla typer av arbetsmiljöproblem eller för den delen alla möjligheter som kan finnas med den här utvecklingen. Så därför är det extra viktigt kan man säga att man är uppmärksam på de här förändringarna och jobbar på ett förebyggande sätt sär man försöker åtgärda de här och tillvara ta de möjligheter som finns i tidigt stadium innan man har befäst en dålig teknik eller en dålig arbetsmiljö.

Liv Nilsson:
Vad kan du säga om trenderna när det gäller arbetstiderna vi jobbar?

Jörgen Eklund:
Vad gäller arbetstider så finns det inte så speciellt många studier som har fokuserat i den översikten jag har gjort men det finns en studie som har tittat på detta och den hävdar då att det inte tycks ske så stora förändringar i arbetstider. Det här åtta timmars arbetsdagen är fortfarande dominerande men det här diskuteras ju och det testas olika varianter på olika håll i världen förstås. Men en förändring som man har upptäckt här är att det har blivit vanligare i vissa arbeten med 12 timmars arbetsdag. Resultaten från det här är blandade där arbetsdagar i vissa typer av skiftarbeten föredrar 12 timmars arbetsdagar för att dem på det sättet får färre arbetsdagar. Det kanske blir tre arbetsdagar i veckan då. Men nackdelen är att de här väldigt långa arbetsdagarna ger ökat trötthet. Vi kan se ökade olycksfallsrisker, felhandlingar, försämrad arbetsprestation och sömnsvårigheter som en följd av detta.

Så de här negativa konsekvenserna måste ställas mot dem positiva konsekvenser som finns. Om man ska försöka hitta vilken typ av arbeten där det kan fungera så kan man säga att i arbeten där man har mer övervakning och låg intensitet i det man gör, där tycks det fungera lite bättre med 12 timmars arbetsdag. Men i arbeten med hög arbetsintensitet så blir det väldigt mycket av de här negativa konsekvenserna.

Liv Nilsson:
Ett annat område där man också kan urskilja trender kopplat till arbetsmiljön är säkerhet och regelsystem som du lyfter fram i sammanställningen. Vad kan du säga om det?

Jörgen Eklund:
Ja, säkerhetskultur, det är ju ett begrepp som har blivit väldigt mycket uppmärksammat på senare tid och det har utvecklats väldigt mycket. Det har blivit mycket kunskap om det här begreppet. Vi vet ju då idag vad som utmärker säkra företag som har en god säkerhetskultur. Det kännetecknas bland annat av att de här företagen har ett aktivt ledningsstöd. De har ledningssystem som är välintegrerade i verksamheten, de har ett stort engagemang hos de anställda och de har också effektiva förändringsstrategier. Men trots att vi vet väl om vad som skapar den här typen av goda kulturer så finns det allt för många företag som inte har kommit dit än.

Så en väldigt viktig forskningsfråga är ju då: Hur ska man göra när man vill utveckla och etablera de här goda säkerhetskulturerna i organisationerna. Alltså återigen, det är inte fråga om vad men nu är det frågan om hur gör man.

Liv Nilsson:
Och det finns goda exempel på det skulle du säga?

Jörgen Eklund:
Det finns goda exempel på företag som kommit långt i det här med att etablera en god säkerhetskultur där man också ser väldigt positiva förändringar av detta.
Så absolut det finns mycket positivt att hitta här, i den utveckling som vi har sett det senaste decenniet kanske.

Liv Nilsson:
Är det någon särskild bransch där också som utmärker sig?

Jörgen Eklund:
Man kan säga både och. Dels så kan man säga att det finns positiva exempel i alla typer av branscher såväl som att det finns mindre goda exempel där. Men om jag skulle nämna en bransch så skulle jag nämna kärnkraftsindustrin där man har arbetat väldigt intensivt med säkerhetsfrågor och säkerhetskulturen. Det kan man säga är en föregångsbransch i sammanhanget.

Liv Nilsson:
Du tar också upp interventioner och arbetsplatsförbättringar som en trend. Kan du berätta mer om det?

Jörgen Eklund:
Vi har sett från Danmark att arbetsmiljön över tid har blivit bättre. Om vi tittar på decennier tillbaka. Men det här har då i Danmarks fall berott på att de jobb som från början hade dåliga arbetsmiljöer minskar i antal. Men de som har goda arbetsmiljöer ökar i antal.

Sen har man då sett att där man har gjort ansträngningar för att förbättra arbetsmiljön i existerande arbeten. Att göra interventioner i existerande verksamheter, det har inte givit så mycket resultat. Det finns ju då många olika orsaker till detta en anledning skulle kunna vara att dem interventionsstudier som man har gjort hittills har främst varit individinriktade så det behövs mycket mer både forskning och praktisk tillämpning om hur man jobbar med organisatoriska interventioner med arbetsplats interventioner och samhällsinterventioner och det som man också skulle kunna se mer av det är att utvärdera till exempel lagar och policys. Vad har dem haft för påverkan på arbetsmiljön? Så här finns ett forskningsbehov i det här området och det finns också ett behov av att ändra inriktning på de interventioner som genomförts.

Liv Nilsson:
Du har ju lyft lite risker tidigare nu när vi har pratat. Specifikt fokusera lite på risker så tänkte ag fråga om du ser några sådana kopplat till arbetsmiljön med några av de här identifierade trenderna?

Jörgen Eklund:
Det övergripande resultat från litteratursammanställningar är att samhällsförändringarna vi ser kan både ge positiva och negativa arbetsmiljö konsekvenser. Då blir det viktigt för hur de enskilda organisationerna agerar för att arbetsmiljön ska bli så bra som möjligt.

Om jag ska nämna några risker specifikt så kan det vara globalisering i kombination med ökad konkurrens. En sådan situation kan tvinga fram arbeten som flyttas till lägre säkerhetskrav och arbetsmiljökrav. En väldigt hård priskonkurrens med återkommande upphandlingar av verksamheter, det kan också tvinga fram pressade arbetssituationer där arbetsmiljö och säkerhet prioriteras väldigt lågt.

Liv Nilsson:
Om vi tittar på möjligheterna då. Vilka möjligheter ser du att de här samhällstrenderna bidrar till när det gäller att skapa eller bidra till en bättre arbetsmiljö?

Jörgen Eklund:
Den nya tekniken om den används på ett riktigt sätt kan då ge en bättre arbetsmiljö. Den kan ta över monotona eller farliga arbetsuppgifter och många av de här nya arbeten som skapas inom tekniksektorn de har en bra arbetsmiljö så på det sättet så kommer fler människor få en bättre arbetsmiljö.
Nya organisationsformer där man samarbetar med nätverk kan också bidra till positiva arbetsmiljöer och förhoppningsvis den ökade pensionsålder också med för att arbetsmiljön bättre för alla arbetstagare för alla åldrar. Men det här beror på att organisationerna kan använda tekniken på ett riktigt sätt. Att man kan ta tillvara fördelarna som finns och att man kan förutspå möjliga negativa konsekvenser som man kan eliminera.

Liv Nilsson:
I uppdraget ingår det även att identifiera kunskapsluckor i forskningen och peka på vilken forskning det finns behov av inför framtiden. Du nämnde lite kort om det tidigare om det här “Hur?”. Vill du utveckla det här litegrann eller är det något mer som du ser saknas?

Jörgen Eklund:
En kunskapslucka det är ju då orsaker till och uppkomstmekanismer till den ökande psykiska ohälsa som vi varit inne på här. Enn annan sådan kunskapslucka är ju då detta med interventioner på arbetsplatsen och organisationer och också interventioner på samhällsnivå. Vi vet mycket om problemen men vi vet inte tillräckligt om hur vi ska göra när vi åtgärdar problemen.
Mycket forskning som vi har sett hittills har handlat om dåliga arbetsmiljöer och negativa hälsoeffekter. Men vi behöver mer forskning om vad en god arbetsmiljö får för positiva effekter. Vi vet ju att det är få av positiva effekter på kvalitet, på produktivitet och ekonomi i många fall och det får andra systemeffekter. Så det här är ett område som är väldigt viktigt att fortsätta att forska kring för att minska kunskapsluckorna inom det här området.

Liv Nilsson:
Om du skulle genomföra en eller flera forskningsstudier som kompletterar bilden, vad skulle du vilja satsa på då?

Jörgen Eklund:
Om jag bara får välja en studie som jag skulle genomföra då skulle det bli en väldigt bred och tvärdisciplinär studies om undersöker arbetsmiljöns systemkonsekvenser alltså precis det vi har pratat om här.
Jag skulle utforma den så att man tittade brett på vad får det för konsekvenser för samhället, för organisationerna, för de enskilda arbetsplatserna och också för individerna.
Det här skulle då inkludera systemprestanda som ekonomi, produktivitet, kvalitet, säkerhet, välbefinnande och hälsa. Det vill säga att kunna få en mer holistisk bild på vad arbetsmiljön påverkar.

Liv Nilsson:
Det låter som en intressant studie verkligen. Vilka av de trender som du har identifierat tror du kommer ha störst inverkan på oss i arbetslivet framåt nu då?

Jörgen Eklund:
Jag tror att den nya tekniken och digitaliseringen är nog det som kommer att påverka oss mest. Som vi har sett från de här litteraturstudierna så kan vi se både positiva och negativa konsekvenser. Så det gäller ju att vi kan få bättre kunskap och medvetenheter om det här så att vi kan stärka de positiva effekterna och minska de negativa effekterna.

Liv Nilsson:
Om du kan, vad skulle du säga vilka är de viktigaste förändringarna som behövs för att skapa goda arbetsmiljöer inför framtiden?

Jörgen Eklund:
Jag tror att en väldigt viktig del av det här arbetet ligger hos olika beslutsfattare. Jag tror att det är väldigt viktigt med kunskap om arbetsmiljön. Men det räcker inte med kunskap. Jag skulle säga att det som behövs hos beslutsfattarna är kunskap, förmåga och incitament. Utbildningen i arbetsmiljö av bland annat ingenjörer och ekonomer är oerhört viktig för att efter några år så är det många av dem som blir chefer och beslutsfattare. Sen måste också de här cheferna och politiker och beslutsfattarna kunna få vidare utbildning i arbetsmiljö.
Deras förmåga att genomföra förändringarna behöver också utvecklas, de behöver stöd i detta. De behöver träning i hur man genomför förbättringar. Till sist behövs också olika typer av incitament. Det är incitament som skulle kunna komma från samhället, politiker, det skulle kunna komma från kunder eller från anställda. Så om vi får ihop den här helheten så tror jag att vi har väldigt god möjlighet att skapa goda arbetsmiljöer i framtiden.
Det som jag också tycker är väldigt viktigt är att vi inte längre tror att arbetsmiljö är en lyx som vi kan unna oss när vi har god ekonomi eftersom den är dyr utan det är precis tvärtom. En god arbetsmiljö är i de allra flesta fallen lönsam och bidrar väldigt mycket till positiva aspekter som utvecklas i samhället och i organisationerna.

Avslutning Liv:
Jörgen Eklunds sammanställning Arbetsmiljötrender ingår i kunskapssammanställningen: Framtidens arbetsmiljö trender, digitalisering och anställningsformer som är en del av genomförandet av vårt uppdrag att sammanställa nationell och internationell forskning om framtidens arbetsliv.

Tack för att du har lyssnat.