Sverige representerade i europeiskt forskningsseminarium om skärvätskor

För första gången på många år fanns en representant från Sverige på plats när det europeiska forskningsnätverket PEROSH anordnade seminarium för kunskapsutbyte och fortsatta forskningsinsatser inom arbetssäkerhet och hälsa.

Den 14-15 januari anordnade det europeiska forskningsnätverket PEROSH ett seminarium om skärvätskeexponering. Anna Dahlman-Höglund, överyrkeshygieniker och verksam vid Institutionen för medicin vid Göteborgs universitet, och som forskat på just området skärvätskor, representerade Sverige i seminariet.

Mer kunskap om hälsoeffekter behövs

Effekterna av denna typ av vätskor på människors hälsa är inte alltid känd och syftet var att redovisa och jämföra den kunskap om hälsoeffekter till följd av skärvätskeexponering som är känd i ett antal olika europeiska länder. Representanter från Österrike, Finland, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Norge, Schweiz och Sverige deltog vid seminariet som hölls i Paris. Extra glädjande var att Sverige nu fanns på plats efter att under en längre tid inte haft någon representation i nätverket. Sedan senhösten 2019 är vi ny partner till PEROSH och därmed öppnas nya möjligheter till forskningssamverkan och kunskapsutbyte mellan svenska forskare och deras europeiska kollegor inom arbetshälsa, arbetsmiljö och arbetssäkerhet.

Människor uppställda på gruppbild.
BILD: Deltagare på seminariet i Paris.

Mer komplext än vi tidigare trott

Anna Dahlman-Höglund har arbetat med ett forskningsprojekt där en del av resultaten är ett underlag för ett nytt rekommenderat gränsvärde för skärvätskeaerosol, något som uppskattades av deltagarna.

– Jag presenterade också de mikrobiologiska analyser vi gjort av skärvätska som gett oss en helt annan syn på hur komplext det är, berättar Anna.

På vilket sätt hoppas du att det arbete du presenterade kan komma till nytta i ett europeiskt perspektiv?

– Jag har visat på komplexiteten med skärvätskeananlyser och att man inte kan ”peka ut” en komponent som orsakar besvär utan det är en cocktail man måste ta hänsyn till. Det behövs mer forskning på detta för att veta hur man ska hantera skärvätskorna för att minimera mikrobiell exponering av ohälsosamma mikrober. Jag har ju varit ute i fält och gjort mätningar samtidigt som jag på sjukhuset mött drabbade patienter, vilket ger mig ett bredare perspektiv som jag kunde förmedla.

Är det något du vill lyfta från seminariet som du tyckte var extra intressant?

– Alla deltagare presenterade något som pågick i hemlandet. Det som var särskilt intressant var de frågeställningar om exponering och sjukdom hos de som arbetar med skärvätskor i England berättade om. Det påminner mycket om det vi sett hos oss.

Anna lyfter också fram ett arbete som gjorts i England där man sammanställt information till alla som på något sätt hanterar skärvätskor i arbetet. I Sverige finns idag ingen sådan uppdaterad information.

Läs mer – Information om skärvätskor och hur dessa bör hanteras (engelska)

Det fortsatta arbetet i nätverket fokuseras nu på att identifiera behov av fortsatt forskning och på vilka sätt de olika europeiska forskningsinstituten kan samarbeta i denna fråga.