Om riktlinjerna
Målet med riktlinjerna är att ge företagshälsan ett forskningsbaserat och kvalitetssäkrat underlag för att genomföra hälsoundersökningar via arbetsplatsen. Riktlinjerna inleds med en generell arbetsmodell som beskriver olika steg i genomförandet från planering och förankring till kartläggning och analys, genomförande och utvärdering.
Vidare beskriver riktlinjerna specifikt genomförande av hälsoundersökningar på individnivå respektive arbetsgrupp- eller organisationsnivå. Vikten av efterföljande insatser för att främja hälsosamma levnadsvanor är central i riktlinjen som också innehåller vägledning, råd och stödmaterial för insatser som visat sig vara effektiva.
Arbetet med att ta fram riktlinjerna görs i ett nära samarbete mellan yrkesverksamma i olika professioner inom företagshälsan samt verksamhetsnära forskare.
Relaterad information
Riktlinjerna i korthetexpand_more
Förutom metodbeskrivningar på individ- och organisationsnivå lyfter riktlinjerna fram det viktiga efterföljande arbetet med insatser för att förändra riskfyllda, och främja hälsosamma, levnadsvanor. I riktlinjerna hittar du djupgående vägledning om:
- sammanställningar över kartläggningar och enkäter på individ och gruppnivå (matvanor, alkoholbruk, tobaksvanor, fysisk aktivitet och stillasittande)
- insatser för att främja hälsosamma levnadsvanor
- hur hälsosamma matvanor kan främjas (individnivå samt på arbetsplatsen)
- verktyg för att stödja individen att minska alkoholkonsumtionen
- verktyg för att stödja individen att sluta röka
- verktyg för att främja fysisk aktivitet på individnivå
- verktyg för att stödja minskning av stillasittande på individnivå
- arbetsplatsinsatser inriktad på att minska alkoholriskbruk
- hur främja rökstopp på arbetsplatser
- insatser för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande på arbetsplatsen
- vägledning om hur man kommer igång med att använda riktlinjerna inom företagshälsan
Tillhörande verktygexpand_more
Till riktlinjen finns också ett arbetshälsoekonomiskt verktyg som hjälper arbetsgivare att ekonomiskt utvärdera organisationens kostnader kopplade till medarbetares ohälsosamma levnadsvanor, vilka ekonomiska konsekvenser det får för den enskilda medarbetare samt vilka hälsofrämjande insatser rörande levnadsvanor som är de mest kostnadseffektiva.
Läs mer om och ladda ner arbetshälsoekonomiska verktyg här.
Argument att använda i dialog med arbetsgivareexpand_more
Medarbetares levnadsvanor har stor påverkan på verksamheten. Trots det är det få arbetsgivare som gör de insatser som får avgörande effekt för hälsan och därmed positiva konsekvenser för verksamheten. I den mån arbetsgivare satsar på hälsoundersökningar stannar det ofta vid själva hälsoundersökningen medan det för att ge effekt behövs satsas vidare på att förändra de riskfyllda levnadsvanor som kommer fram i undersökningen. I dialog med arbetsgivaren kan lyftas fram att forskning visar att insatser på både arbetsplatsnivå och individnivå är det som arbetsgivaren vinner på – både kort och långsiktigt. Satsningen har visat sig ge en positiv effekt på levnadsvanor och skapar i längden en mer effektiv verksamhet där arbetsgivaren får ut värdet av det som investeras. Forskning visar att:
- Avkastningar på investeringar i hälsofrämjande insatser ligger på mellan 0,5 och 2,73 gånger insatsen.
- Låg fysisk aktivitet ger upp till 27% högre sjukfrånvaro
- Riskkonsumtion av alkohol ger upp till 40% högre sjukfrånvaro
- Dåliga levnadsvanor skapar negativa konsekvenser i verksamheten och minskar produktiviteten
- Insatser på individnivå lockar framförallt de med redan goda levnadsvanor och inte de som mest behöver en förändring.
- Förändring av levnadsvanor har större sannolikhet att lyckas om förändringen sker i ett sammanhang, som exempelvis en arbetsplats.
Länkar till verktyg och metoder som det hänvisas tillexpand_more
Beteckning
Riktlinje 2