play_circle_outline
Emilie Friberg och Per Lytsy

Arbetsmiljösnack #2 – Psykosocial arbetsmiljö för hälsa och välbefinnande

Per Lytsy och Emilie Friberg som är forskare vid Karolinska institutet, har tillsammans kartlagt vilken sammanställd forskning som finns om psykosociala arbetsmiljöfaktorer kopplat till hälsa.

Resultaten presenteras i kunskapssammanställningen Psykosocial arbetsmiljö – hälsa och välbefinnande, en ny publikation från myndigheten för arbetsmiljökunskap. I podcasten träffar vi Per och Emilie som berättar om arbetet med sammanställningen och vilka slutsatser man kan dra utifrån den samlade forskningen på området.

Kunskapssammanställning Psykosocial arbetsmiljö – hälsa och välbefinnande
Regeringsuppdraget – Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser

Textad version av podcastenclose

Inledning av Liv Nilsson:
Det råder inga tvivel om att aktiva insatser och olika typer av förbättringar i arbetsmiljön har positiva effekter för både individ och organisation. Det finns det många bevis för, säger Per Lytsy, docent vid Karolinska institutet och Uppsala universitet. Han och Emilie Friberg som är forskare vid Karolinska institutet, har tillsammans kartlagt vilken sammanställd forskning som finns om psykosociala arbetsmiljöfaktorer kopplat till hälsa. Och resultatet det presenteras i kunskapssammanställningen Psykosocial arbetsmiljö – hälsa och välbefinnande, en ny publikation från myndigheten för arbetsmiljökunskap.

I dagens podavsnitt träffar vi Per och Emilie som berättar om arbetet med sammanställningen och vilka slutsatser man kan dra utifrån den samlade forskningen på området. Vi började förstås med att reflektera över den pågående coronapandemin och Per delade då med sig om sina tankar kring pandemins konsekvenser kopplat till den psykosociala arbetsmiljön.

Per Lytsy: En fundering kring den psykosociala arbetsmiljön är ju att i den situation vi befinner oss just nu i Sverige med epidemin så arbetar väldigt många människor hemifrån om det går. Något som blivit klart för mig är betydelsen av att träffa sina kollegor. Det är inte alls på samma sätt att jobba hemifrån. Den psykosociala arbetsmiljön att träffas och umgås och utbyta erfarenheter professionellt och socialt, det är uppenbart att det har en väldigt stor betydelse.

Liv: Jag heter Liv Nilsson och jobbar som kommunikatör på Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Det här avsnittet av vår podcast ”Arbetsmiljösnack” ska handla om psykosocial arbetsmiljö kopplat till hälsa och välbefinnande. Podden är inspelad på distans på grund av rådande läge med den pandemi som vi befinner oss i. Det påverkar ljudkvaliteten, något som vi hoppas att ni har överseende med. Varmt välkomna!

Liv: Innan vi dyker in i vad det är som ni har sett när ni sammanställt tillgänglig forskning tänkte jag börja med att ni kort får beskriva psykosocial arbetsmiljö, vad är det egentligen?

Per: Psykosocial arbetsmiljö är när man betraktar arbetsmiljön ur ett psykologiskt och ett socialt perspektiv. En arbetsplats som har en bra psykosocialarbetsmiljö är en arbetsplats som man trivs på. Det som gör begreppet komplicerat är att det är väldigt många faktorer som man tror påverkar den psykosociala arbetsmiljön.

Den är en konsekvens av vilken typ av arbetsplats man har, vilka professioner som jobbar där, arbetsuppgifter, vilka krav som ställs, men också vilket ledarskap som finns eller vilken brist på ledarskap som finns. Den psykosociala arbetsmiljön påverkas också av personerna som arbetar där och vilken umgängeskultur som utvecklats.

Liv: När man hör dig beskriva det här begreppet så förstår man att det är ett brett område och det låter också som att det kan vara ett omfattande arbete att göra en sådan här typ av kartläggning som ni nu har gjort. Kan ni berätta om det arbetet?

Emilie Friberg: Ja, det var ett brett arbete, vi gjorde ju breda sökningar. VI har ju gjort en kartläggande översikt. Det brukar kallas för ”mapping” eller ”umbrella-review” eller något åt det hållet. Ja, det var ett brett arbete  med att tratta ner det till en hanterlig mängd av information.

Per: Vi har gjort en systematisk översikt eller vi har faktiskt gjort två systematiska översikter och det vi har sökt är väl genomförda systematiska översikter. Så det vi har sökt är forskning som i sin tur har sammanställt olika aspekter på vad man vet om den psykosociala arbetsmiljön betydelse. Våran kartläggning är på en väldigt övergripande nivå, den visar var det finns bra sammanställd forskning.

Emilie: Vi har ju gjort två kartläggningar som vi har slagit ihop till en översikt. Så de här två systematiska litteraturöversikterna har både tittat på intervju och sambandsforskning och vi har använt verktyget systematiska litteraturöversikter för att sammanfatta forskningen på två olika typer av studiedesign.

Per: Det finns en anledning till varför vi gjorde två stycken översikter. Om vi tittar på regeringsuppdraget så var syftet där att sammanställa kunskap om faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser, så det som man egentligen är ute efter där att få kunskap om vilka faktorer som bidrar eller orsakar friska och välmående arbetsplatser.

Att fastslå orsakssamband är ganska knepigt inom vetenskapen. Som regel behövs studier som är experimentella där man skapar en situation där man kan jämföra betydelsen av bara en enda faktor, till exempel en intervention. Så i en av våra kartläggningar tittar vi på kartläggningar av just sån experimentell forskning. I den andra kartläggningen tittar vi på sambandsforskning, och det är också en väldigt vanlig typ av forskning inom vetenskapen. I sambandsforskning kan man ofta dra slutsatser om det finns ett samband med en viss typ av arbetsmiljö och någon form av intressant utfall till exempel ohälsa eller sjukdom men det kan vara svårare att dra slutsatser att det rör sig om orsakssamband.

Så vi valde att ta med båda ansatserna och de kompletterar varandra och ger en bredare förståelse om kunskapsläget.

Emilie: Just det, när man gör de här breda sökningar i början, slutade det med att vi läste tusentals artiklar på abstract och titel-nivå i början och efter olika steg i granskningen så innebar det till slut att vi har inkluderat fyrtio artiklar i vardera område, så det är klart att det var en utmaning i största allmänhet att läsa så många artiklar.

Liv: Skulle ni vilja beskriva vad experimentell forskning och sambandsforskning är för något?

Emilie: Ja, precis, det är de här två olika typer studiedesign som vi har fokuserat på, där vi har en som har tittat på experimentell forskning eller inte.

En sambandsstudie är en studie som tittar på hur det ser ut med en uppsättning faktorer och sen så statistiskt ser man om det finns en koppling till fördelningen av olika former av utfall och det kan göras vid både samma tidpunkt eller med en uppföljningstid emellan så att man först tittar på hur t.ex. faktorerna på en arbetsplats ser ut och sen väntar man och tittar man över tid är det flera som är sjukskrivna för depression eller inte t.ex. och då blir det en korrelation mellan dem, man vet aldrig, eller det är svårare att uttala sig om de faktorer man har tittat på faktiskt orsakar det här utfallet. Så man brukar säga att bevisbördan för rena orsakssamband är svagare i den formen av studier.

I den andra studien har vi tittat på interventionsforskning och det är ju en form av experiment man utför, att man har gått in och ändrat på någonting, och sen går man in och ser om det har gett ett ändrat utfall. Säg att man har två arbetsplatser som är relativt lika varandra. På den ena arbetsplatsen startar man igång ett program med en mindfullness-intervention, där alla arbetare får prova att göra mindfullness i några veckor och den andra arbetsplatsen får inte det, och sen mäter man och ser om förekomsten av till exempel då sjukskrivning i depression ser olika ut på de två olika arbetsplatserna och då har man gått in och gjort ett experiment och ändrat på nånting, så det är det som är den huvudsakliga skillnaden där.

Per: Det man kan säga är att i experimentell forskning går man in och ändrar någonting. Den är ofta mer problematisk att genomföra, den kostar mer pengar, man vill som i regel ”lotta” deltagarna till att antingen få den här interventionen eller att inte få den. Och då blir det sällan många deltagare, men när man tittar på sambandsforskning så kan ibland använda väldigt stora material där behöver man inte lotta individer till olika grupper, där kan titta på en stor grupp som har skattat sin stressnivå på arbetsplatsen och så kan man titta på de som har upplever att de har låg stress med de som har hög stress. Då kan man få väldigt stora material, men de här forskningsansatserna kräver olika mycket resurser.

Liv: Vad kan ni säga om sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och hälsa utifrån de här översikterna?

Per: Ja, det absolut vanligaste området som har studerats det är olika typer av påfrestning på arbetsplatsen, olika typer av stresspåfrestningar. Majoriteten av de systematiska kunskapsöversikterna som vi tycker är välgjorda dom har undersökt stressens betydelse för både psykisk ohälsa men också betydelsen för uppkomsten av kroppslig ohälsa.

Sen finns det ett mindre antal systematiska översikter som har tittat på annan typ utav stress som mobbing och kränkning på arbetsplatser.

Liv: Ni skriver i kunskapssammanställningen att de flesta av sambandsstudierna undersöker mer riskfaktorer än friskfaktorer. Stämmer det?

Per: Ja, så är det. Det flesta har beskrivit sina fynd i termer utav att en stressfylld arbetsmiljö är en riskfaktor både för psykisk ohälsa och för kroppslig ohälsa. Det här är nog en konsekvens av hur den epidemiologiska forskningen har sett ut under decennier. Det är en vetenskaplig ansats som utvecklats för att söka faktorers betydelse för uppkomst av sjukdom. I sådan fall är det lämpligt att tala om faktorer som riskfaktorer. Om något är en riskfaktor, menar vi är en fråga om hur man uttrycker sig. Om det finns ett samband mellan stress på en arbetsplats och sjukdom, då man säga att hög stress ökar risken för sjukdom. Men man också säga att låg stress på arbetsplatsen är en friskfaktor för att inte utveckla sjukdom. Det är mycket hur man väljer att utrycka sina slutsatser. Det vi har sett är att det är väldigt få systematiska översikter som pratar om faktorer som friskfaktorer, de flesta talar om miljön som en riskfaktor för psykisk ohälsa.

Emilie: Man också säga att det är bättre att mäta sjukdom, på ett sätt, man kan problematisera kring ett begrepp som friskfaktor och vad man menar med frisk. Det är klart att man kan säga att vara frisk inte nödvändigtvis inte behöver vara det samma som att inte vara sjuk utan att det skulle kunna vara kvalitativt något annat, att man mår bra. Det är vi sämre på att mäta, det är lättare att mäta ett utfall om en person är hemma från arbetet på grund av den här sjukdomen. Det är svårare att kvantifiera att personer mår bra. Så att det påverkar också det man valt att studera men ska man bara titta på, om man vänder på ett begrepp, att frånvaro av sjukdom är tecken på en friskfaktor, det utfallet och kopplar ihop dom så kan man säga att rent informations mässigt finns all information som man behöver för att vända på det, precis som Per säger, att då låg stressexponering gör att man har mindre förekomst av exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar eller depression och att det på det viset kan räknas som en friskfaktor.

Liv: Var ni förvånade över att det såg ut på det här viset, att det är perspektivet risk som forskningen tittar på och inte frisk?

Per: Jag kan säga att jag inte är förvånad. Om man känner till den vetenskapliga litteraturen så är det så här som samband brukar beskrivas, just som riskfaktorer. Som Emilie berättade, när det gäller sjukdom och ohälsa så har vi väldigt etablerade kriterier för vad vi menar med sjukdom och det finns också utvecklade instrument för att mäta ohälsa. Men det finns inte samma utvecklade instrument att fastslå när någon är frisk.

Liv: Om vi går in på dom experimentella studierna och interventionerna som har pratat om, vad är det för typ av interventioner ni har sett är hälsofrämjande?

Emilie: Vi har tittat på systematiska litteraturöversikter som var välgjorda och som har sammanställt forskning om olika typer av interventioner på olika grupper av arbetstagare och kopplat det till hälsoutfall. Det svåra var där att definiera vad vi menar med psykosocial arbetsplatsnära intervention. Där kan man säga att den stora majoriteten av studier som vi hattade var studier som på något sätt gått in och försökt ändra på deltagarnas sätt att hantera stress eller att på något sätt reducera stressnivån på den här arbetsplatsen.

Liv: När ni har tittat på dom här utfallen, hur mäter man det här?

Emilie: Man har mätt det här på väldigt många olika sätt i studierna som har sammanfattats. Vi har inte gått in och tittat på original studier utan vi har tittat på systematiska litteraturöversikter som sammanställer dom här olika typerna av interventioner. Där har utfallsmåtten varit ganska spretiga i båda översikterna. Det är att man har självskattade depressionssymtom hos deltagarna, men det är också sjukskrivningstal och hur arbetsplatsens personalomsättning ser ut. Mycket av stressreducering och stresshantering utgår från någon form av självrapportering där personer får skatta om deras stressnivå har ökat eller minskat, eller om dom har varit bättre på att hantera depressions symtom.

Per: Det vi generellt sett både inom kartläggningen av samband och kartläggningen av effekter av interventioner är att dom flesta är på individnivå och handlar om individens hälsa, det är mera ovanligt att man mäter utfall på organisationsnivå.

Liv: Varför är det så tror du, är det svårare att mäta på organisationsnivå?

Per: Absolut, visst är det så. Det är lätt att fråga individen hur den mår, det är också lätt att konstatera vilka som har fått sjukdom, det finns som sagt kriterier för det. Däremot så är det svårare att titta på organisationsnivå och det blir också ett längre avstånd. Det finns många olika orsaker som påverkar om ett företag eller en organisation är produktiv, individernas välbefinnande är en sån faktor men det påverkas förstås av marknadsläget och andra faktorer vilket gör att sambandet blir komplicerat att påvisa.

Liv: Forskningen visar att effekterna blir bättre som man involverar olika nivåer i organisationerna samtidigt, hur menar ni då? På vilket sätt kan man involvera olika nivåer när man gör en intervention?

Emilie: Det var inte så många av interventions översikterna som hade inkluderat dom här formerna av komplexa interventioner, den stor majoriteten av interventionerna var på individnivå.

Det man menar med en komplex intervention, eller en intervention på flera nivåer är att man både har åtgärder som riktar sig åt individen. Samtidigt som den går in och rustar eller förstärker den här effekten med att också gå in på andra nivåer. Det kan till exempel vara att man gör någon form av åtgärd för ledarskapet på arbetsplatsen, att man har mera direktiv på teamwork ovanifrån, hur chefer ska arbete med kommunikation eller att man ändrar någonting i schemaläggningen samtidigt som individen får jobba med stresshantering också. Då går man in på flera nivåer.

Liv: Utifrån det ni har sett i ert arbete, är det ett bra sätt att arbeta med interventioner som organisation?

Per: Det råder inga tvivel om att det finns anledning att jobba med arbetsmiljöarbete, både för individernas skull men också för organisationen eller företagets skull. Det finns övertygande bevisning för att det här har många positiva effekter. Så absolut ska företag eller organisationer jobba med att förbättra arbetsmiljön.

Emilie: Bra hälsa för ens arbetstagare är alltid på något sätt eftersträvansvärt, sen hur relevant det är för varje enskild arbetsplats att göra aktiva insatser för att förbättra arbetsmiljön beror lite på hur det ser ut på arbetsplatsen, det kan vara väldigt dåliga förutsättningar men att på något sätt bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete och gå och se hur dom anställda har det och involvera arbetstagarna i arbetet och se hur dom skulle kunna förbättra miljön på arbetsplatsen.

Liv: När man gör hälsofrämjande insatser – går det att se någon samband mellan insatser och exempelvis produktivitet och effektivitet i organisationer?

Emilie: Det är klart att det kan finnas enskilda studier som tittat på det, men på den nivå som vi har tittat på det så kan vi säga att överhuvudtaget titta på utfall av interventioner i termer av produktivitet och effektivitet, det fanns med i väldigt få studier. Som jag nämnde tidigare så är det ju också så att de utfall som man ofta fokuserat på att mäta har snarare varit till exempel personalomsättning än produktivitet och effektivitet. Man kan också säga att det på ett sätt kan spegla att stor mängd av interventionsstudierna är gjorda inom hälsa och sjukvård, och där finns också svårigheter att gå in och titta på just produktivitet och effektivitet, kan man tänka. Det är inte lika kvantifierbart.

Liv: Ja, kan ni berätta lite mer om i vilka branscher de studier som ingår i översikten har utförts och om det är några specifika branscher som sticker ut?

Per: Ja, men det var något som faktiskt överraskade oss, att både inom kartläggningen som tittar på samband och kartläggningen som tittar på intervention, så här hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet klart överrepresenterat, det är de arbetsmiljöerna som är mest studerade. Sen fanns det enskilda översikter som tittat på poliser, kriminalvård och veterinärer, men med tanka på hur arbetsmarknaden ser ut så var det väldigt lite studier ifrån industri och kontorsverksamhet och handel och så vidare. Där saknades studier.

Liv: Har ni någon teori om varför det kan vara så eller någon aning om varför det är så snedfördelat?

Per: Ja, det finns säkert flera anledningar, en kan vara att forskare känner till sin egen miljö bäst så att det är lätt att tänka på vård och omsorg när man ska göra studier, ett annat skäl kan vara att det är svårt att få tillgång till privata företag när man ska samla in data.

Emilie: Man har ju säkert börjat med de branscher där man tänker att de psykosociala påfrestningarna ska vara stora, och då är det ju personer som jobbar med svårt sjuka personer, det är snabba puckar, det handlar om liv och död, det är ju inte jättekonstigt att det är där man börjar och titta. Men sen finns det ju andra branscher som är stressiga, dåligt med resurser och så som jag tycker skulle studeras i mycket närmare utsträckning. Men man förstår på något sätt att man börjar i de här branscherna där man tror att den psykosociala arbetsmiljön är ganska påfrestad och ansträngd, men också där man har problem med att folk blir utbrända på arbetet och har en hög personalomsättning och därför vill gå in och göra en insats för att se om man kan få ner de talen. Då väljer man ju branscher där dessa tal är höga.

Liv: Nu har vi ju varit inne på det här med hur man skulle kunna bredda kunskapsläget, har ni några idéer om vad man skulle kunna komplettera med, vilken typ av studier, bransch eller liknande, om ni fick bestämma.

Per: Jag tänker att, när vi tittar på studier så är ju det resultat ifrån hur arbetsmarknaden har sett ut tidigare, men arbetsmiljön och arbetsmarknaden har ju förändrats väldigt mycket och är under kraftig förändring så att det finns anledning att följa med i utvecklingen och titta på nya typer av arbetsplatser och vilka konsekvenser de har människors välbefinnande.

Liv: Tänker du på något särskilt då?

Per: Ja, vi är ju inne i en process där tillverkningsindustri till exempel nästan inte finns kvar i vårt land, utan de flesta av oss jobbar nu framför datorer och digitaliseringen går väldigt snabbt. Många av de arbetsuppgifter som vi haft kommer datorer att ta över. Det här påverkar förstås också hur vi interagerar med varandra på arbetsplatsen. Så den förändrade situationen på arbetsmarknaden innebär också att vi behöver göra nya studier för att se vad det får för konsekvenser.

Liv: Vilka tänker ni har mest nytta av den här kartläggningen som ni har gjort?

Per: Dels är den en bra karta för forskare, vi visar var det finns forskning någon stans och i viss mån var det inte finns forskning, så att utifrån den här bilden kan forskare bestämma vad de ska gå vidare med och vilka frågor de ska ställa. Kartläggningen är också av värde för dem som finansierar forskning och i viss mån är resultaten också relevanta för arbetsgivare för vi pekar på den kunskap som finns, och det finns mycket kunskap om att arbetsmiljön har betydelse.

Liv: Har ni något som ni skulle vilja skicka med till just den gruppen, arbetsgivare, chefer, ledare och andra som jobbar förebyggande med arbetsmiljöfrågor?

Emilie: Ja, gör nåt! Att intressera sig för sina anställda, att göra någonting och arbeta aktivt med arbetsmiljön.

Per: Ja, det tror jag också är ett väldigt bra råd, vi har ju visat att det finns många typer av insatser, men, man kanske inte ska välja vilken som är mest effektiv utan mer gå rakt på och fråga sina anställda, hur mår ni och hur vill ni att vi ska jobba med den psykosociala arbetsmiljön och utifrån det gör man någonting. Och jag tror att det kan har stor effekt bara det att man intresserar sig.

Avslutning Liv Nilsson:
Vi tackar Emilie Friberg och Per Lytsy och passar på att hänvisa till vår webbplats www.mynak.se där du hittar den här och flera kunskapssammanställningar som undersökt faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser.

Vår podcast finns i flera kanaler

Du kan även lyssna på vår podcast via Spotify.

Lyssna via Spotify